Måndag, ingen skola, var länge sen jag fick sova ut kändes det som, behövdes efter lördagsnatten, helt hes, och lite ont i halsen har jag haft, men tror att det är kroppen som skriker på sömn.

Dagen började i alla fall lugnt hemma, hade ingen speciellt för mig. Dammsög lite här hemma som mamma bett mig om.
Lite senare bar det av mot Vaxholm, båten var sen men eftersom jag var ute i god tid (!) behövde jag inte bli stressad. Busschauffören och en dam på bussen ojade sig över att det var sen; "Det här kan inte stämma!" Tänk om man hade haft bråttom!" osv. Hon vänder sig senare om till mig och frågar; "Har du bråttom någonstans?" Varpå jag stolt svarar som en pensionär; "Nej, jag tar dagen som den kommer". Härligt härligt. Båten speedade upp sig rejält och vi var framme vid Vaxholm bara 5 eller 6 minuter efter ordinarie ankomsttid, vilket betydde att jag ändå hann med bussen som man ska hinna med enligt tidtabell, varför då stressa upp sig?

Träfafde på J på bussen in mot stan, snackade om skolpanik och annat "trevligt" men som vi båda höll med om, är det bara att hålla ut nu sista terminen!

Hade tänkt gå en shoppingrunda i stan, men kom på att, näe, jag åker till Nacka Forum istället! Där hittade jag en kappa, med rea-på-reapriset, sånt gillar jag! Den kostade från början 799, men jag behövde endast pynta ut 199,50! Rena rama superfyndet, och fin var den dessutom! Lägger in bild sen. Gick runt där i en elelr en och en halv timme, tycker fortfarande att det är lika svårt att hitta ut från det där stället! Näe jag röstar för Täby centrum, som jag skulle kunna gå igenom till rätt utgång i sömnen! Fast NF har faktiskt aningens bättre affärer, sorry Täbban!

Sen bar det iväg till det som stod på dagens to-do-list, nämligen åka och hälsa på min gamla gymnastikgrupp! Har varit lite blandade känslor när jag varit där förut, blkir alltid glad av att träffa alla igen, men ofta får jag en klump i magen när jag åker därifrån, för att jag saknar det så mycket, och det känns som om jag sabbade allt... Men idag, då var det ren glädje, det finns få männsikor som kan få mig på så bra som vissa där kan! Det går inte att förklara, extas, typ :) Lite ledsen i ögat var jag ett tag, men fina vänner räddar allt! Att jag fick delta, om än lite, gjorde ju inte saken sämre!

Mamma hämntade mig och vi begav oss hemåt. Så nu sitter jag på golvet (igen) och ska strax dressera om mig till pyjamas. Imorgon bär det av till Mando, Danderyds sjukhus för samtal...
Pusshej!