Ja, hur ska jag skriva det här inlägget då?
Vi tar det väl rätt upp och ner, svart på vitt.

Jag måste bara be er om överseende de närmsta månaderna. Jag kommer kanske inte att vara den gamla glada vanliga Sophia som ni förhoppningsvis lärt känna. Jag lovar jag försöker vara henne hela tiden, men ibland blir det för jobbigt. Jag har ju som tidigare nämnt bestämt mig för att följa behandlingen och på riktigt försöka bli frisk den här gången, mota bort mitt sjuka beteende och bara bli helt fri!

Låter väl hur bra som helst eller hur? Kruxet är bara det att, det jag behöver göra för att bli frisk är bland det jobbigaste jag vet. Jag kommer må piss, ett tag, för att sedan förhoppningsvis få smaka på det riktiga livet. Jag vet att jag kan bli mer lättretlig, mer inåtvänd och allt sådant där. Men nu vet ni i alla fall. Jag älskar er alla i alla fall, även om jag har svårt att vara den Sophia ni är vana att se.

Mina vänner betyder allra mest ♥ 

Men nu vet ni i alla fall som sagt...


Bara så ni vet..